Skolornas digitala satsningar

Den digitala utvecklingen i skolorna har gått i vågor under många år. På 80-talet köptes datorn COMPIS in i på många skolor. Efter det har datasalar och klassrumsdatorer i flera omgångar avlöst varandra. Interaktiva skrivtavlor och en-till-en laptops tog fart för några år sedan och nu senast är det surfplattor som gäller på många håll.

Många av dessa satsningar har varit utfall av tillfälliga projektpengar. KK-stiftelsen satsade under 90-talet stort på datorer i skolan, staten genom IT-delegationen, Skolöverstyrelsen och Skolverket har alla varit inblandade i diverse punktinsatser med olika resultat. Tyvärr har detta tagit mycket energi från lärare och rektorer som gång på gång sett olika digitala satsningar falla.

En skillnad som vi kan se idag är att kommuner och friskolor runtom i Sverige satsar mer långsiktigt. Det handlar idag inte om projektpengar, utan mer om att organisera och budgetera för digital utveckling i skolan. Man satsar på mer på infrastruktur bl.a. trådlösa nät, lärplattformar och hållbara serviceavtal. Vi kan också genom bloggar, artiklar, Twitter och organisationer som Datorn I Utbildningen höra från lärare, elever, rektorer och kommunledningar hur den ena satsningen efter den andra lyckas med strålande resultat. Trenden är tydlig, den digitala svenska skolan är äntligen här för att stanna!

Förlagens digitala satsningar

Förlagen har i samband med skolans alla satsningar försökt hänga med, mer eller mindre lyckat. Från början av 90-talet var det CD-ROM som gällde och kort därpå kom Internet och enkla webbsidor. Många av dessa lever fortfarande kvar i nya förpackningar och en del omarbetas för att möta nya krav från modernare datorutrustning och surfplattor.

Det vi kan förvänta oss idag är mest digitalt stöd kopplat till befintliga och nyproducerade tryckta böcker, snarare är kompletta digitala läromedel. Trender verkar gå mot mer en-till-en material, smartare läromedel som kan följa upp elevernas resultat och ämnesövergripande läromedel som "digitala världar".

Tydliga fördelar med digitala läromedel från förlagen, oavsett om det är kompletta läromedel eller stödmaterial, är att innehållet säkerställts efter kursplaner och fakta. Man får en enhetlig grafisk form och igenkänningen i övningar, figurer, texter etc. är hög, vilket torde underlätta för elever i inlärningsprocessen. Den pedagogiska kompetensen hos förlagen är stor och man har många kompetenta författare knutna till sig.  

Nackdelar som kan finnas är att förlagen måste ställa om sitt sätt att tänka i läromedelsproduktionen från tryckt till digitalt. Samma omställning finns i skolan där lärare behöver tänka lite annorlunda för att integrera datorer i undervisningen. Detta tar tid och resultatet blir ibland kompromisser som kanske inte fungerar riktigt på bästa möjliga sätt. Teknikföretag, nystartade förlag som specialiserat sig på digitala läromedel och lärplattformar besitter en större teknisk kompetens som till del saknas på traditionella förlag. Det kommer fler och fler verktyg, t.ex. Apples iBooks, som möjliggör för vilken lärare som helst att producera läromedel.

Exempel på digitala läromedel idag

Hos läromedelsförlag idag kan vi se några tydliga trender. Vi har satsningar på

1. Interaktiva skrivtavlor (IST) och projektorer
2. Onlineböcker, boken i datorn
3. En-till-en material, t.ex. spel, enkla extraövningar kopplade till böcker, "digitala världar"

Exempel: Interaktiva skrivtavlor (IST) och projektorer

Sanoma Utbildning har ett verktyg för projektor/IST där de lägger in stödmaterial för lärare till flera av sina tryckta läromedel. Hög grad av interaktivitet! De skriver på sin hemsida:

Till många av våra basläromedel har vi material för interaktiv skrivtavla - strukturerade lärargenomgångar med tillhörande elevövningar, tydligt kopplade till grundbokens innehåll. Materialet används online och fungerar på alla typer av skrivtavlor och även med enbart dator och projektor.

Lär mer och pröva här

Natur & Kultur har även de stödmaterial för lärare kopplade till befintliga läromedel. De har även ett särskilt matteverktyg som fungerar för många olika läromedel! De skriver:

Gemensamt för lärresurserna i den här kategorin är att de är tänkta som ett hjälpmedel för läraren vid genomgångar och resonemang om viktiga begrepp. Alla dessa lärresurser fungerar också utmärkt med hjälp av endast en datorprojektor.

Läs mer och pröva här

Gleerups satsar inte specifikt på IST/projektor, men har lärarstöd och elevmaterial som fungerar på IST/projektor. De säger såhär på sin hemsida:

Till de flesta av våra tryckta böcker finns webbar för såväl lärare som elever. Gleerups webbar erbjuder allt från övningar och tester till generösa bildbanker och spel. För dig som lärare finns effektiva verktyg som resultatuppföljning, dokumentation, planering och effektiva lektionstips.

Lär mer och pröva här

Exempel: Onlineböcker

Onlineböcker är digitala kopior av de tryckta böckerna. Ett sätt att lägga till vissa digitala funktioner till befintliga läromedel, t.ex. för att anpassa dem specialpedagogiskt eller för att elever ska slippa bära både på tunga böcker och en dator.

Liber har onlineböcker framförallt för åk 6-9 och gymnasiet. De skriver såhär:

Onlineboken har många fördelar som en vanlig bok inte har: den går inte att tappa bort, man kan anteckna, stryka under och skriva i den, och när du suddar blir boken som ny igen. Onlineboken är laddad med flera smarta verktyg som hjälper dig i din undervisning, t.ex. att lägga in webblänkar i boken.

Lär mer och pröva

Sanoma Utbildning satsar mer på övningsböcker och på böcker för grundskolans tidigare år. De skriver:

Funktionerna i onlineboken varierar något beroende på vad det är för typ av bok. I alla våra onlineböcker finns dock anteckningsblock, skriv- och ritverktyg, zoom och bokmärke. Många av våra onlineböcker är inlästa av en autentisk röst. Om inspelat ljud saknas kan man aktivera en inbyggd talsyntes som då läser upp markerad text.

Läs mer och pröva

Natur & Kultur kallar sina böcker för Digitala böcker. De skriver:

Våra kända läromedel i digitalt format. Med sökbart innehåll, intalad text, länkar, webbövningar, animeringar och filmer.

Läs mer och pröva

Gleerups satsning sker på gymnasieböcker och vuxenutbildning. De har Interaktiva böcker som fungerar på iPad och är mer omarbetade är övriga förlags onlineböcker för att passa skärmen. Om sina böcker skriver de:

Med den interaktiva boken kan du variera och individualisera undervisningen på ett helt nytt sätt. Den är interaktiv, ständigt aktuell och full med smarta funktioner. Här finns t.ex. allt samlat: text, film- och ljudklipp, bilder och interaktiva övningar. Plus en massa andra smarta funktioner som att du t.ex. kan kommunicera direkt i boken, addera egna anteckningar och eget material.

Läs mer och pröva

En-till-en material

Här finns en uppsjö av material som är kopplade till tryckta böcker, helt fristående, gjorda som app till iPad eller för webben.

Liber har kanske en av de största digitala världarna i världen, Espresso. En från början brittisk produkt som är översatt om omarbetad till svenska. Hos Liber hittar man även Columbus, ett geografiverktyg, och Libers pluswebbar, samlingar med övningar och extramaterial kopplade till deras trycka böcker.

Sanoma Utbildning satsar på elevövningar kopplade till sina basläromedel, framförallt i språkundervisningen.

Natur & Kultur har även de enkla webbövningar. De satsar även stort på appar för iPad och nu senast på en digital värld kallad Qnoddarnas värld, även den för iPad.

Studentlitteraturs satsning kallas "Har du boken har du webben" och innebär att alla till många tryckta läromedel finns gratis digitalt stöd i form av elevövningar, lärarmaterial, onlinebok etc. Testa och se vad de har!

... är ett begrepp som använts på olika håll på nätet. Det handlar om den bloggsfär, Twitter och andra sociala medier som finns idag och de möjligheter vi idag har att kommunicera med varandra över nätet.

Det har blivit alltmer populärt att dela med sig av erfarenheter, material och personliga tankar i samhället, inte minst bland lärare. Bloggtrenden har pågått länge och kommer nog att fortsätta länge till. På Twitter hittar man mängder av lärare som tycker, tänker, delar, och snackar med varandra.

Dela, dela, dela!

Lektion.se startades av några lärare för ca 10 år sedan för att underlätta delandet av lektionsmaterial. Idag finns knappt någon lärare som inte varit här minst en gång och tittat.

Scoop.it är en tjänst där man samlar, kommenterar och delar artiklar, länkar och annat nätmaterial smidigt. Har ökat i popularitet det senaste halvåret. Sök t.ex. på utbildning.

Diigo är en populär tjänst för att samla sina bokmärken på webben samt markera och kommentera på innehåll på webbsidor. Samlingarna kan delas med andra och göras öppna så att många kan samarbeta. Länkskafferiet har en samling som handlar om appar i skolan.

Lärplattformar som Vklass innehåller flera funktioner för att skapa och dela material både med elever och andra lärare runtom i landet.

Skapa, organisera och utforska!

Jing är ett verktyg för att spela in musrörelser på skärmen enkelt. Det kan användas till att göra t.ex. demonstrationsvideos eller för att kommentera på en elevuppgift. Funkar på Mac och PC.

Doodle är ett verktyg för att snabbt boka möten med flera inblandade. Du sätter upp några förslag på tider, skickar ut och får en snygg översikt över vilka tider de olika deltagarna kan.

En Wiki är en webbsajt du lätt kan skapa själv där alla deltagare snabbt kan lägga till eget material. Allt material blir sökbart och det är lätt att samarbeta kring innehållet. Wikis kan skapas gratis på många olika sajter på nätet. Även i Vklass finns en funktion för att skapa dina egna Wikis enkelt.

Prezi är ett sätt att skapa spännande interaktiva presentationer.

Google Docs (nu Drive) är ett utmärkt sätt att skapa dokument som man enkelt kan samarbeta kring. För de skolor som har Google Apps finns det även direkt inbakat i Vklass.

Bambuser är en tjänst för att visa live-video på nätet. Ladda hem en app till din telefon och börja sända ditt live-program!

Intressanta skolbloggar

Här är några av de mest populära skolbloggarna. Många av dem finns även på andra sociala medier som t.ex. Twitter och scoop.it. Listan är långt ifrån komplett, men genom dessa klickar du dig lätt vidare till mer läsning!

Joachim Thornström, http://thonström.se/
Joachim är IT-samordnare på Ystad kommun och mellanstadielärare. Han står även bakom sajten Skolväskan, ett länkbibliotek som används av många. Hittas även på Twitter: @joachimth. Ystad kommun är också en kommun som flitigt använder Vklass på sina skolor.

Anna Kaya, http://nyisvenskaskolan.blogspot.se
Anna är lärare i Sigtuna i en förberedelseklass. Hon är mycket aktiv på Twitter som @Anna_Kaya och har även en intressant länksamling på scoop.it.

Marie Andersson Öpedagogen, http://opedagogen.se/
Marie arbetar på Gotland och vann 2011 Guldäpplet för sitt arbete med att integrera IT i undervisningen.

Erica Lövgren, http://klassiskt.blogspot.se/
Läs- och skrivutvecklare i Piteå som arbertar mycket med metoden Att skriva sig till läsning. Finns även på Twitter: @ericalovgren.

Daniel Barker, http://barkersthlm.blogspot.se/
Gymnasielärare i Stockholm som arbetar med begreppet The flipped classroom.

Hej!

Jag heter Elias Selinder och kommer från och med idag att arbeta här på Softronic med Vklass. Mina arbetsområden blir nya och befintliga kunder, vidareutveckling av Vklass, utbildningar m.m. Jag är utbildad lärare mot åk 1-6 och har tidigare arbetat med utveckling av digitala läromedel. Jag hoppas att jag med min bakgrund och erfarenhet ska kunna bidra till Vklass!

Jag brinner för IT-utveckling och lärande och tror verkligen att bra digitala hjälpmedel kan göra stor nytta i skolan. De ska underlätta vardagen för lärare och elever, vara roliga, pedagogiska och enkla att använda. Jag tycker att det är viktigt att verktygen är anpassade till varje användare. Vad behöver läraren för att underlätta administration, kommunikation, lektionsplanering, klassrumsarbetet m.m.? Vad behöver eleven för att på bästa sätt kunna diskutera, hitta information, få tillgång till läromedel, lämna in prov och uppgifter, utnyttja sin 1-1 dator och mycket mer? Hur gör vi det enkelt för föräldrar att få tillgång till information om sitt barns skolgång?

Vi lever i en tid med snabb teknisk utveckling. Det är molntjänster, surfplattor, 4G, appar, Twitter och YouTube-kändisar. Även skolan förändras. Lgr 11 och teknikupphandlingar innebär förändringar och ställer nya krav på den pedagogiska verksamheten. Allt detta ställer också nya krav på leverantörer av läromedel, lärplattformar, hårdvara och andra verktyg i skolan. Jag tror att skolan, både lärare, rektorer och elever, är i en ganska unik position att påverka hur de vill att deras framtida pedagogiska verktyg ska se ut. Hur ska läromedel fungera och vem är det egentligen som ska göra dem? Hur kan administrationen i skolan underlättas med digitala verktyg? Sociala medier tar ett stort utrymme i nästan allas våra liv, ska de göra det även i skolan?

Det ska bli spännande att höra era tankar kring den digitala utvecklingen i skolan och vad ni använder tekniken till idag. Vilka behov, krav, utmaningar, utvecklingsmöjligheter finns? Jag ser fram emot att träffa många av er och diskutera hur vi kan arbeta vidare med och utveckla Vklass. Jag hoppas även träffa många nya kunder och partners så att vi kan göra en fantastisk produkt ännu bättre!

Har ni frågor eller funderingar, kontakta gärna mig på elias.selinder@softronic.se

Med vänlig hälsning,

Elias

I England debatteras just nu skolornas sätt att lära ut IKT.  De anser att det inte räcker med att eleverna lär sig några mjukvaruprogram ex. Word, och de tycker att det krävs en radikal översyn av skolornas sätt att lära ut IKT. Eleverna behöver en grundligare utbildning i datavetenskap för att möta den nätverksbaserade framtid som vi redan befinner oss i.

Vad är då en fördjupad kunskap om datavetenskap och varför behövs det?
Datavetenskap är en mer ingående studie av den nätverksbaserade värld vi lever i. Den övervakar vår kommunikation, sköter våra mobiltelefoner, hantera våra bankkonton, förmedlar sociala relationer, och även - i vissa länder - räknar våra röster, Ja, listan kan göras lång och blir längre för varje dag...
Datavetenskap är ett nytt sätt att tänka problemlösning: det kallas datoriserat tänkande, vilket handlar om att förstå skillnaden mellan människa och artificiell intelligens.
IKT-begreppet behöver vidgas, låt oss kalla det datavetenskap som ett paraplybegrepp.

I framtiden kommer det att behövas en fördjupad datakunskap för att kunna möta och förstå den datoriserade världen.  Kreativa branscher kommer att behöva rekryter som kan skriva kod, vilket i sin tur innebär att våra universitet behöver ett konstant flöde av datakunniga studenter. Spelbolagen vill ha fler programmerare. Regeringen vill ha fler high-tech start-ups. Tillverkare vill ha arbetskraft som kan utforma inbyggda system. Rektorer i England vill ha större budget för fler datorlabb.

Vad är det för fördjupad kunskap eleverna behöver kunna?
algoritmer (matematiska recept som utgör program)
kryptografi (hur konfidentiell information skyddas på nätet)
maskinell intelligens (hur tjänster såsom YouTube, Google och Amazon förutser dina preferenser)
beräkningsbiologi (hur den genetiska koden fungerar)
sökning (hur vi kan hitta en nål i miljarder höstackar)
rekursion (en metod där lösningen på ett problem beror på lösningar till mindre förekomster av samma problem)
heuristik (erfarenhetsbaserade tekniker för problemlösning, lärande, och upptäckter).
Det finns inget bättre sätt att förstå idéen med rekursion eller algoritmer än att själv skriva kod för att genomföra dessa begrepp.

Om eleverna inte har en djupare förståelse så kommer de oundvikligt att vara intellektuellt handikappade för elevernas värld kommer att utformas och konfigureras av nätverksdatorer
De kommer att växa upp som passiva konsumenter och ohjälpligt bli utanför den teknik som skapats av eliten som arbetar för stora företag som Google, Facebook och liknande.
Vi vill väl inte ha en kommande generation med marionettdockor som styrs av internetjättarna utan människor som har fördjupad datakunskap och är med och skapar sin framtid.

Apples lansering av iBook 2 har lett till förhoppningar om att läsplattorna en dag kommer att ersätta de klassiska läroböckerna! Steve Jobs stora dröm var nämligen att bokmarknaden som omsätter miljontals dollar skulle överföras till en virtuell!

Drömmen om ett klassrum med läsplattor dröjer förmodligen några år innan det blir verklighet, men hoppet finns! Idag köper skolorna in relevanta läroböcker som eleverna sedan får återanvända år efter åt tills de slutligen trillar isär, ett sätt för skolan att hålla nere kostnaderna för utbildningsmaterial.

Men den digitala eran har förändrat skiv- och filmindustrin och förmodligen kommer den så småningom också förändra bokindustrin. För idag äger konsumenterna inte längre en fysisk skiva, de "äger" istället en licens som gör att de kan lyssna på musik eller kolla på film. Spotify är ett exempel på en sådan tjänst. Detta gynnar faktiskt skiv- och filmproducenter eftersom det numera inte existerar någon andrahands marknad på skivor eller filmer!

Men detta medför att den äganderätt du har över en fysisk skiva, inte existerar på samma sätt som ägandet av en virtuell! Det gäller inte bara skivor och filmer utan även digitala läroböcker. Numera lämnas läroboken över till nästa årskull, men för att skolan år efter år ska få tillgång till digitala läroböcker måste de betala en årlig avgift för varje elev! Men som det ser ut just nu så äger skolorna ändå inte licensen eftersom skolan betalar för ett personligt konto för varje elev. Eleven får en egen voucher som gör att de kan ladda ner böckerna till sitt egna iTuneskonto. Så att återanvända digitala böcker går inte i nuläget! Därför kommer en eventuell digitalisering av skolan bli kostsam, inte bara inköpet av hundratals läsplattor utan också årliga licenskostnader för varje elev. Många upplever att dagens skolor redan har begränsat med resurser, samtidigt går det inte att stoppa skolan och samhällets digitalisering! Men en idé kan vara att skolan slutar att köpa in den senaste upplagan av läroboken och istället lägger dessa pengar på en digital version!

Alla som har varit i en diskussion, vet att ibland sitter du bara och nickar instämmande eller så sitter du tyst och inte vill lägga dig i eftersom du tror att dina argument inte håller måttet. Kanske förutsätter du att ingen kommer att lyssna eller så vill du bara inte avbryta samtalet för att presentera just din idé! Många känner igen sig i detta resonemang och problemet är att alla inte har möjlighet att uttrycka sin personliga åsikt i muntliga diskussioner. Denna problematik existerar inte bara bland vuxna i lunchrummet utan även bland eleverna i klassrummet!

Därför väljer allt fler skolor att arbeta med blended learning eftersom det skapar möjligheten att föra diskussioner online! Att låta en klass hålla en asynkron diskurs på nätet kan vara fördelaktigt för många studenter som har svårt att ta plats i en vanlig diskussion i klassrummet. Framförallt bör man kombinera de muntliga diskussionerna i klassrummet med de nätbaserade så att alla får säga sitt. För att kunna genomföra dessa nätbaserade diskussioner krävs det att skolan har tillgång till digitala verktyg, till exempel kan man med hjälp av lärplattformen Vklass starta alldeles egna forumtrådar.

Under termin 2010-2011 har det genomförts fem projekt i olika amerikanska skolor där det testats att införa asynkrona diskussioner på nätet som en del av undervisningen. Brunsell Alderton och Lucky Mason-William testade att genomföra projektet på studenter som pluggar till lärare på ett amerikanskt universitet. Chris Crimino och Katherine Theobald testade att införa nätbaserade diskussioner i undervisningen för highschoolelever som läser biologi, Nancy Bryant testade det med en klass i ämnet miljövetenskap och Brandon Fritz i en kurs om geovetenskap. Resultatet av dessa projekt har sedan sammanställt till fyra punkter som beskriver varför nätbaserade diskussioner är fördelaktiga i undervisningen.

#1 Tid för reflektion
I diskussioner som sker muntligt i klassrummet finns det ingen tid för reflektion. I asynkrona diskussioner på nätet får eleven tid att läsa andras tankar och idéer. Det gör att eleven får tillgång till andra synsätt och får nyttig input som sedan kan användas till att utveckla sitt eget tankesätt.

#2 Minskad oro
Många elever är nervösa och oroliga för att slänga sig in i livliga diskussioner eftersom risken för att göra bort sig är stor. Den extra tid som eleverna får vid nätbaserade diskussioner medför att de kan komponera ihop ett svar som de verkligen kan stå för. Chris Criminos undersökning visar tydliga resultat på att det sker en förändring av kulturen i klassrummet. Innan projektet startade och klassen enbart hade face-to-face diskussioner så deltog endast 17% av eleverna i samtalet. Några veckor efter att det nätbaserade diskussionsforumet införts var 72 % av studenterna aktiva i den diskussion som efteråt hölls i klassrummet. Eleverna kände sig förmodligen mer bekväma och självsäkra när de fått tid för reflektion.

#3 Storleken har en betydande roll
Det är viktigt att ha en balans i antalet deltagare i de nätbaserade diskussionerna. För många deltagare gör att diskussionen uppfattas som osammanhängande och diffus medans det med få deltagare blir för livligt. Resultatet av studierna visar att en grupp på 7-10 personer fungerar bäst.

#4 Instruktionerna till diskussionen är viktig
För att få eleverna mer involverade i diskussionsuppgiften bör den vara utformad i rätt format och beröra ett relevant ämne. Ju mer eleven kan om ämnet, desto högre kvalité blir det på inläggen och engagemanget i diskussionen ökar. Undersökningen visade att när studenterna själva fick leda diskussionerna blev det mycket bra samspel mellan dem. När lärarledda diskussioner genomfördes var en del av frågorna öppna, vilket gjorde att elevernas svar var av högre kvalité eftersom de öppna frågorna gav utrymme åt mer genomtänkta svar. När läraren istället valde att ställa en stängd fråga (som hade ett självklart svar) kvävdes diskussionen helt. Så rekommendationerna till lärare som funderar på att implementera denna arbetsmetod är att noga tänka igenom uppgiftens utförande. Blandningen mellan nätbaserad och muntlig diskussion i klassrummet är en användbar undervisningsmetod, dessutom kan den nätbaserade diskussionsuppgiften fungera som ett alternativ till traditionella läxor!

Hur kan man få föräldrar att bli mer engagerade i sitt barns skolgång? John Halloran har försökt lösa denna problematik genom att skapa en tjänst vid namn Snappschool, den går ut på att veckovis uppdatera föräldrarna om det ämne som eleven undervisas i.

En undersökning som Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) har genomfört konstaterade att elevens prestation förbättras om föräldrarna aktivt engagerar sig i dennes skolgång. Det är med säkerhet många föräldrar som vill veta vad deras barn läser just nu, men det har tidigare inte funnits en smidig lösning för att ta reda på det! Snappschool har löst problematiken genom att föräldrarna får prenumerera på ett mail som kontinuerligt skickas ut varje vecka. Mailet innehåller en sammanfattning av det ämne eleven läser, länkar till relaterade övningar och länkar till en nyhet eller information som ansluter till ämnet i den verkliga världen.

Mailet är dock inte sammansatt av elevens lärare, utan av Snappschools inhyrda lärare. De har baserat sina utskick på den amerikanska" Common Core Standards" som kan liknas vid Sveriges nationella läroplaner. Det gör att veckomailets ämne kan hamna i ofas med vad barnets undervisning handlar om just den veckan, eftersom studietakten kan variera från skola till skola. Snappschool menar att det ändå ger föräldrarna en inblick i vad barnen kommer att lära sig eller har lärt sig under den pågående terminen. Dessutom fungerar mailet som en påminnelse för alla stressade föräldrar så att de kommer ihåg att stötta och motivera barnen i deras skolgång. Snappschool är en tjänst som i nuläget endast är baserad på den amerikanska undervisningen, tjänsten är kostnadsfri de tre första veckorna men därefter tillkommer en mindre avgift.

Hur gör du som lärare för att få föräldrarna mer engagerade i din undervisning? Har du som förälder några tips på hur man kan engagera sig? Berätta gärna mer om denna problematik eller kring tänkbara lösningar i kommentarsfältet nedan!

Föräldrar har en förmåga att framförallt prata om bokstäver, ord och meningar med sina barn. Till exempel att läsa saga för dem vid läggdags eller att under bilfärden be dem läsa vägskyltar eller reklampelare. Men nämner man någonsin siffror, bråkdelar eller decimaler?

Nu har det kommit olika studier som visar att det finns många fördelar med att tala om "matematik" med barnen under deras uppväxt. En av rapporterna är publicerade på Journal of Language and Social Psychology och bygger på inspelat material, där mammor samtalar med sina 20-27 månaders bebisar. Studien visar att de finns en skillnad mellan hur föräldrar pratar med barnet beroende på deras kön, för mamman pratar nämligen dubbelt så ofta om siffror med sonen än om det vore en dotter. I denna ålder tar barnen in omvärldens intryck och de lär sig att ta efter oerhört snabbt. Dessutom bygger barnen upp sin vokabulär och därför är det väldigt viktigt att som förälder tänka på vad man säger. Studien visar att om föräldern talar om siffror i denna period medför detta att barnen får ett ökat intresse för matematik senare i livet!

I en annan studie som publicerades år 2010 i Developmental Psychology användes också inspelade samtal med barn, men denna gång var bebisarna 14- 30 månader gamla. Studien undersökte hur ofta föräldrarna nämnde siffror i samtalet med sitt barn och här kunde konstateras att det skilde sig mycket mellan olika familjer. Vissa barn fick höra sina föräldrar säga siffror cirka 20 gånger per vecka, andra barn fick höra det 1800 gånger! Resultatet av undersökningen visar att "siffersnack" i hemmet gör att barnen har lättare att senare i uppväxten förstå matematiska begrepp som till exempel räknetal eller att komma håg ordningsföljden när de lär sig räkna (ett, två tre…).

Nedan kommer användbara tips på hur en förälder kan implementera siffror i barnens vardag.

- Påpeka för barnet de siffror som finns på vägskyltar, gatunamn eller i skyltfönster.

- Be barnet räkna hur många grönsaker de har på tallriken eller hur många leksaker de har framför sig!

- Använd siffror när du refererar till tid, datum och temperatur. Hur många timmar och minuter det är kvar till läggdags eller hur många grader det är utomhus just nu.

- Med de lite äldre barnen kan man prata om siffror som ofta förekommer i deras fritidsintresse, så som resultat i olika sporter eller viktiga årtal från historien.

I South Carolina är risken för vattenbrist stor. Detta är ett problem som eleverna på Bryan Coburn's teknikkurs på Northwestern High har försökt lösa. Detta hypotetiska skolprojekt pågick under nästan en hel termin och till hjälp fick de ett bidrag på 500 000 dollar samt tillgång till smartphones och andra digitala verktyg. Skolungdomarnas ambitiösa arbete samt tillgången till digitala redskap resulterade i ett antal innovativa lösningar!

De är oundvikligt att stoppa involveringen av teknologi och Internet i dagens utbildningar. Det finns olika sätt att tillämpa teknik i undervisningen, men projektet som Bryan Coburns elever arbetat med går i linje med en modell kallad " The model classroom". Modellen uppmuntrar eleverna att interagera med digitala eller webbaserade enheter i klassrummet. Tidigare har många lärare till och med förbjudit mobiltelefoner under lektionstid men denna modell förespråkar alltså användning av sådan teknik! Lärarnas uppgift är att ta till vara på den teknik som finns, såsom mobiltelefoner och dess applikationer. Därefter ges eleverna utrymme till att utforska och experimentera med olika digitala verktyg, så att de med dessa slutligen kommer fram till en egen lösning på problemet. Förutom involveringen av teknik står denna modell för att en lärare ska arbeta mer som en mentor för eleven. Det vill säga att man låter eleverna få lära sig på egen hand genom att pröva sig fram, följden blir då att läraren endast behöver stötta och handleda eleverna och bidra med kunskap när det behövs.

I detta projekt skedde undervisningen i ett klassrum som hade tillgång till interaktiva white boards, digitala skärmar, läsplattor och datorer. Dessutom kunde ansvariga lärare bevaka arbetet via smartphones. Det går att konstatera att denna inblandning av teknik stimulerade eleverna och deras förmåga att komma på lösningar angående South Carolinas vattenbrist. Resultatet blev att eleverna presenterade sina efterforskningar och innovativa lösningar i form av avancerade multimedia lösningar, webbaserade portfolier och 3D skisser! Studenter som får tillgång till rätt verktyg under sin utbildning kan med andra ord hjälpa till att lösa världsproblem. Vill därför påpeka hur viktigt det är att de svenska skolorna drar lärdomar av dessa nytänkande projekt och inser möjligheterna med dagens teknologi!