Innebörden av att flippa ett klassrum

Det flippade, eller omvända, klassrummet är en tilltagande trend som nu sprids och börjar appliceras på allt fler klassrum i vårt avlånga land. Idén bygger i grova drag på att man vänder på den traditionella undervisningsformen – genomgång och instruktioner studerar eleverna på hemmaplan och ”den traditionella läxan” utförs på lektionen. Och detta görs då med hjälp av digitala verktyg.

Istället för att stå framme vid tavlan och försöka engagera elever under en genomgång spelar läraren in en film och publicerar på nätet, tillgängligt för eleverna utanför skoltid. Eleverna får sedan i lugn och ro titta på videon, flera gånger om de så önskar, och därefter försöka skapa sig en bild av hur saker fungerar. Det är läxan. Under lektionstiden får eleverna sedan pröva sina nya kunskaper, ställa frågor om funderingar som poppat upp och bilda sig en djupare förståelse för innehållet. Läraren i sin tur får möjlighet att lägga allt sitt fokus på eleverna och deras individuella frågor eller problem.

Karin Brånebäck publicerade på sin blogg en jämförelse mellan det traditionella och det omvända klassrummet. En förenklad version av flipped classroom kan man säga (1):

Flippa klassrummet enkelt och på svenska

Fördelarna har räknats upp som många, inte minst då modellen innebär mer interaktiv tid mellan lärare och elev samt skapar större möjlighet till reflektion både i och utanför klassrummet (2). Autentiska frågor och fördjupade kunskaper – man får, i det optimala fallet, helt enkelt ut mer av undervisningen. När enskilda elever missar en lektion går kunskap från genomgångar enkelt att inhämta i efterhand (3).

Givetvis finns det, som med alla modeller, även nackdelar. Den problematik som lyfts i samband med ett flippat klassrum är främst att materialet som eleverna förväntas ta del av hemma måste hålla högsta kvalitet och vara anpassat till rätt nivå. Det ska vara logiskt, ha en röd tråd och eleverna måste enkelt kunna ta till sig informationen på egen hand – även om de sedan får ställa frågor kring saker de inte riktigt greppat. Att uppfylla dessa kriterier i samband med varje video som publiceras kräver noggrann planering och därmed också tid (4). Man har även påpekat att elevernas tid är en begränsning. Om alla lärare i alla ämnen skulle använda sig av ett flippat klassrum skulle eleverna inte ha ens ha en praktisk möjlighet att hinna titta på alla filmer.

Är ett omvänt klassrum ett bra alternativ för att ge lärare mer tid att kommunicera individuellt med elever under lektionstid – att fånga upp individer snabbt då de kör fast? Finns det ämnen i vilka modellen är mer eller mindre lämplig att använda? Och finns det någon lösning på det klassiska problemet med tidsbrist – både hos elever och lärare? 

Läs mer:
1) http://kilskrift.blogspot.se/
2) https://www.youtube.com/watch?v=2H4RkudFzlc
3) http://www.bedomningforlarande.se/content/flippa-klassrummet
4) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/flippade-klassrum-har-bade-for-och-nackdelar-1.211569
5) http://www.lararnasnyheter.se/origo/2014/01/25/banbrytande-bok-flippat-klassrum

För den som är extra sugen på att börja använda modellen (eller bara vill vara med och diskutera den) kan man gå med i facebook-gruppen ämnad för just det: http://www.facebook.com/groups/flippa/. Och till er som kommer befinna er på SETT-konferensen den 7 maj finns möjlighet att lyssna på exempelvis föreläsaren Sara Bruun, som talar om hur hon använder det flippade klassrummet i sin undervisning: http://www.settdagarna.se/Konferens/Onsdag-7-maj/Sara-Bruun.

Vid pennan,
Hanna Edholm