Hej!

Jag heter Elias Selinder och kommer från och med idag att arbeta här på Softronic med Vklass. Mina arbetsområden blir nya och befintliga kunder, vidareutveckling av Vklass, utbildningar m.m. Jag är utbildad lärare mot åk 1-6 och har tidigare arbetat med utveckling av digitala läromedel. Jag hoppas att jag med min bakgrund och erfarenhet ska kunna bidra till Vklass!

Jag brinner för IT-utveckling och lärande och tror verkligen att bra digitala hjälpmedel kan göra stor nytta i skolan. De ska underlätta vardagen för lärare och elever, vara roliga, pedagogiska och enkla att använda. Jag tycker att det är viktigt att verktygen är anpassade till varje användare. Vad behöver läraren för att underlätta administration, kommunikation, lektionsplanering, klassrumsarbetet m.m.? Vad behöver eleven för att på bästa sätt kunna diskutera, hitta information, få tillgång till läromedel, lämna in prov och uppgifter, utnyttja sin 1-1 dator och mycket mer? Hur gör vi det enkelt för föräldrar att få tillgång till information om sitt barns skolgång?

Vi lever i en tid med snabb teknisk utveckling. Det är molntjänster, surfplattor, 4G, appar, Twitter och YouTube-kändisar. Även skolan förändras. Lgr 11 och teknikupphandlingar innebär förändringar och ställer nya krav på den pedagogiska verksamheten. Allt detta ställer också nya krav på leverantörer av läromedel, lärplattformar, hårdvara och andra verktyg i skolan. Jag tror att skolan, både lärare, rektorer och elever, är i en ganska unik position att påverka hur de vill att deras framtida pedagogiska verktyg ska se ut. Hur ska läromedel fungera och vem är det egentligen som ska göra dem? Hur kan administrationen i skolan underlättas med digitala verktyg? Sociala medier tar ett stort utrymme i nästan allas våra liv, ska de göra det även i skolan?

Det ska bli spännande att höra era tankar kring den digitala utvecklingen i skolan och vad ni använder tekniken till idag. Vilka behov, krav, utmaningar, utvecklingsmöjligheter finns? Jag ser fram emot att träffa många av er och diskutera hur vi kan arbeta vidare med och utveckla Vklass. Jag hoppas även träffa många nya kunder och partners så att vi kan göra en fantastisk produkt ännu bättre!

Har ni frågor eller funderingar, kontakta gärna mig på elias.selinder@softronic.se

Med vänlig hälsning,

Elias

Apples lansering av iBook 2 har lett till förhoppningar om att läsplattorna en dag kommer att ersätta de klassiska läroböckerna! Steve Jobs stora dröm var nämligen att bokmarknaden som omsätter miljontals dollar skulle överföras till en virtuell!

Drömmen om ett klassrum med läsplattor dröjer förmodligen några år innan det blir verklighet, men hoppet finns! Idag köper skolorna in relevanta läroböcker som eleverna sedan får återanvända år efter åt tills de slutligen trillar isär, ett sätt för skolan att hålla nere kostnaderna för utbildningsmaterial.

Men den digitala eran har förändrat skiv- och filmindustrin och förmodligen kommer den så småningom också förändra bokindustrin. För idag äger konsumenterna inte längre en fysisk skiva, de "äger" istället en licens som gör att de kan lyssna på musik eller kolla på film. Spotify är ett exempel på en sådan tjänst. Detta gynnar faktiskt skiv- och filmproducenter eftersom det numera inte existerar någon andrahands marknad på skivor eller filmer!

Men detta medför att den äganderätt du har över en fysisk skiva, inte existerar på samma sätt som ägandet av en virtuell! Det gäller inte bara skivor och filmer utan även digitala läroböcker. Numera lämnas läroboken över till nästa årskull, men för att skolan år efter år ska få tillgång till digitala läroböcker måste de betala en årlig avgift för varje elev! Men som det ser ut just nu så äger skolorna ändå inte licensen eftersom skolan betalar för ett personligt konto för varje elev. Eleven får en egen voucher som gör att de kan ladda ner böckerna till sitt egna iTuneskonto. Så att återanvända digitala böcker går inte i nuläget! Därför kommer en eventuell digitalisering av skolan bli kostsam, inte bara inköpet av hundratals läsplattor utan också årliga licenskostnader för varje elev. Många upplever att dagens skolor redan har begränsat med resurser, samtidigt går det inte att stoppa skolan och samhällets digitalisering! Men en idé kan vara att skolan slutar att köpa in den senaste upplagan av läroboken och istället lägger dessa pengar på en digital version!

Alla som har varit i en diskussion, vet att ibland sitter du bara och nickar instämmande eller så sitter du tyst och inte vill lägga dig i eftersom du tror att dina argument inte håller måttet. Kanske förutsätter du att ingen kommer att lyssna eller så vill du bara inte avbryta samtalet för att presentera just din idé! Många känner igen sig i detta resonemang och problemet är att alla inte har möjlighet att uttrycka sin personliga åsikt i muntliga diskussioner. Denna problematik existerar inte bara bland vuxna i lunchrummet utan även bland eleverna i klassrummet!

Därför väljer allt fler skolor att arbeta med blended learning eftersom det skapar möjligheten att föra diskussioner online! Att låta en klass hålla en asynkron diskurs på nätet kan vara fördelaktigt för många studenter som har svårt att ta plats i en vanlig diskussion i klassrummet. Framförallt bör man kombinera de muntliga diskussionerna i klassrummet med de nätbaserade så att alla får säga sitt. För att kunna genomföra dessa nätbaserade diskussioner krävs det att skolan har tillgång till digitala verktyg, till exempel kan man med hjälp av lärplattformen Vklass starta alldeles egna forumtrådar.

Under termin 2010-2011 har det genomförts fem projekt i olika amerikanska skolor där det testats att införa asynkrona diskussioner på nätet som en del av undervisningen. Brunsell Alderton och Lucky Mason-William testade att genomföra projektet på studenter som pluggar till lärare på ett amerikanskt universitet. Chris Crimino och Katherine Theobald testade att införa nätbaserade diskussioner i undervisningen för highschoolelever som läser biologi, Nancy Bryant testade det med en klass i ämnet miljövetenskap och Brandon Fritz i en kurs om geovetenskap. Resultatet av dessa projekt har sedan sammanställt till fyra punkter som beskriver varför nätbaserade diskussioner är fördelaktiga i undervisningen.

#1 Tid för reflektion
I diskussioner som sker muntligt i klassrummet finns det ingen tid för reflektion. I asynkrona diskussioner på nätet får eleven tid att läsa andras tankar och idéer. Det gör att eleven får tillgång till andra synsätt och får nyttig input som sedan kan användas till att utveckla sitt eget tankesätt.

#2 Minskad oro
Många elever är nervösa och oroliga för att slänga sig in i livliga diskussioner eftersom risken för att göra bort sig är stor. Den extra tid som eleverna får vid nätbaserade diskussioner medför att de kan komponera ihop ett svar som de verkligen kan stå för. Chris Criminos undersökning visar tydliga resultat på att det sker en förändring av kulturen i klassrummet. Innan projektet startade och klassen enbart hade face-to-face diskussioner så deltog endast 17% av eleverna i samtalet. Några veckor efter att det nätbaserade diskussionsforumet införts var 72 % av studenterna aktiva i den diskussion som efteråt hölls i klassrummet. Eleverna kände sig förmodligen mer bekväma och självsäkra när de fått tid för reflektion.

#3 Storleken har en betydande roll
Det är viktigt att ha en balans i antalet deltagare i de nätbaserade diskussionerna. För många deltagare gör att diskussionen uppfattas som osammanhängande och diffus medans det med få deltagare blir för livligt. Resultatet av studierna visar att en grupp på 7-10 personer fungerar bäst.

#4 Instruktionerna till diskussionen är viktig
För att få eleverna mer involverade i diskussionsuppgiften bör den vara utformad i rätt format och beröra ett relevant ämne. Ju mer eleven kan om ämnet, desto högre kvalité blir det på inläggen och engagemanget i diskussionen ökar. Undersökningen visade att när studenterna själva fick leda diskussionerna blev det mycket bra samspel mellan dem. När lärarledda diskussioner genomfördes var en del av frågorna öppna, vilket gjorde att elevernas svar var av högre kvalité eftersom de öppna frågorna gav utrymme åt mer genomtänkta svar. När läraren istället valde att ställa en stängd fråga (som hade ett självklart svar) kvävdes diskussionen helt. Så rekommendationerna till lärare som funderar på att implementera denna arbetsmetod är att noga tänka igenom uppgiftens utförande. Blandningen mellan nätbaserad och muntlig diskussion i klassrummet är en användbar undervisningsmetod, dessutom kan den nätbaserade diskussionsuppgiften fungera som ett alternativ till traditionella läxor!

Att läsa på universitet eller högskola innebär att mycket av litteraturen är på engelska. Att engelsk litteratur blir källmaterial till uppsatser är självklart då studenterna kan ta hjälp av internet för att nå relevant litteratur från hela världen. Detta medför att plagiat över språkgränserna förekommer. Men inte förrän nu har man presenterat ett sätt att förhindra att denna typ av plagiat.

Idag finns miljontals studenter världen över som utövar engelska i skolan men inte har det som undervisningsspråk. Elevernas litteratur ofta dessutom ofta på engelska, vilket medför att eleverna översätter källornas innehåll. Denna typ av plagiering som sker över språkgränserna har tidigare inte gått att kontrollera. Men Turnitin som är den ledande programvaran för kontroll av plagiat har i år valt att släppa en version som automatiskt kan översätta texter! Med hjälp av denna nätbaserade version kan man numera kontrollera att plagiat över språkgränserna inte sker!

Det har nämligen framkommit ett flertal fall där elever använt sig av engelska källor, som de sedan översatt det redan existerande materialet till sitt språk så att de kan lämna in uppgiften som sin egen. Detta kan bero på att tillgången till Internet i skolan ökar, dagens elever kan med några klick ta del av innehåll från akademiska uppsatser från hela världen.

Denna typ av plagiat kan idag förhindras genom att Turnitin's nya mjukvara finns på tyska, spanska, franska, turkiska, portugisiska, holländska och svenska. Texterna kan sedan översättas till danska, finska, grekiska, ungerska, italienska, polska, tjeckiska och rumänska. Turntin som är den största aktören har en databas med över 200 miljoner uppsatser från studenter! Studenter och lärare kan dessutom vända sig till Turntin för att få hjälp med att granska texter för att minska innehåll som är osjälvständigt och få stöd under skrivprocessen.

Den danska regeringen insåg redan 2009 behovet av en IT strategi för landets alla skolor, skolorna ansågs då vara en viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Men istället prioriterades införandet av ämnesplaner samt upprustning av landets skolor. Först i augusti 2011 presenterade regeringen en IT-strategi vid namn En digital folkeskole. Strategin innebär bland annat en investering i olika satsningar som kan förbättra och effektivera de danska skolorna. Fram till 2015 kommer de att totalt lägga 1,5 miljarder danska kronor på utvecklingen av IT i skolan, utöver den summan kommer landets kommuner också att få bidra.

I en tidigare artikel skrev vi om Finlands elever som enligt en undersökning är bland de bästa i världen, med andra ord har grannlandet i öst en väl fungerande skolreform. Nu vill Danmarks regering att de danska eleverna ska vara med och slåss i toppen, målsättningen med denna strategi är att de danska eleverna ska vara bland de bästa i världen år 2020. För att nå dit är regeringen medveten om att digitaliseringen är en viktig del som kommer förbättra undervisningen eftersom den blir mer flexibel och anpassad efter elevens behov. Strategins syfte är också att stödja en ny typ av lärande, då målet är att lärarna involverar mer IT i undervisningen vilket leder till en ny undervisningskultur. Digitaliseringen ska även leda till att eleverna lär sig att kritiskt granska innehåll på webben, men även lära sig att kommunicera där.

Strategin ska dels bidra till inköp av digitala läromedel och resurser. Regeringens målsättning är att varje elev ska ha en egen dator senast år 2014. En av strategins satsningar kommer att påskynda utvecklingen av användarvänliga plattformar eller kanaler. Detta ska leda till att de digitala läromedlen förenklas och förbättras, en utveckling som regeringen vill ska ske redan i år. I strategin står det också att alla skolor ska ha trådlöst nätverk som är stabilt, helst utan störningar så att det inte påverkar undervisningen. Målet är nämligen att de nationella proven ska skrivas över nätet. Att prov blir webbaserade skapar möjligheter till att förändra provens upplägg, regeringen vill nämligen se en utveckling av provens form.

Regeringen vill att både elever, föräldrar och lärare ska vara medvetna om att det finns ett tydligt mål med användningen av de digitala läromedlen. Därför kommer dessa mål gå att läsa via nätet för att alla iblandade ska ha tillgång till den informationen. Regeringen poängterar att användningen av dessa digitala hjälpmedel ska utmynna i både ämnesmässig, pedagogisk och ekonomisk vinst. Slutligen vill regeringen att en del av strategin ska vara fokuserad på forskning kring IT i skolan, hur lärandet och undervisningen kan utvecklas till det bättre med hjälp av teknologi. Målsättningen är också att några utvalda lärarutbildningar i Danmark ska rikta in sig på IT-baserad undervisning så att yrkesgruppen kan följa med i den snabba utvecklingen av skolan. Det var en kort sammanfattning av Danmarks digitala strategi för skolan, om du önskar läsa hela artikeln finns den länkad här: En digital folkeskole.