Apples lansering av iBook 2 har lett till förhoppningar om att läsplattorna en dag kommer att ersätta de klassiska läroböckerna! Steve Jobs stora dröm var nämligen att bokmarknaden som omsätter miljontals dollar skulle överföras till en virtuell!

Drömmen om ett klassrum med läsplattor dröjer förmodligen några år innan det blir verklighet, men hoppet finns! Idag köper skolorna in relevanta läroböcker som eleverna sedan får återanvända år efter åt tills de slutligen trillar isär, ett sätt för skolan att hålla nere kostnaderna för utbildningsmaterial.

Men den digitala eran har förändrat skiv- och filmindustrin och förmodligen kommer den så småningom också förändra bokindustrin. För idag äger konsumenterna inte längre en fysisk skiva, de "äger" istället en licens som gör att de kan lyssna på musik eller kolla på film. Spotify är ett exempel på en sådan tjänst. Detta gynnar faktiskt skiv- och filmproducenter eftersom det numera inte existerar någon andrahands marknad på skivor eller filmer!

Men detta medför att den äganderätt du har över en fysisk skiva, inte existerar på samma sätt som ägandet av en virtuell! Det gäller inte bara skivor och filmer utan även digitala läroböcker. Numera lämnas läroboken över till nästa årskull, men för att skolan år efter år ska få tillgång till digitala läroböcker måste de betala en årlig avgift för varje elev! Men som det ser ut just nu så äger skolorna ändå inte licensen eftersom skolan betalar för ett personligt konto för varje elev. Eleven får en egen voucher som gör att de kan ladda ner böckerna till sitt egna iTuneskonto. Så att återanvända digitala böcker går inte i nuläget! Därför kommer en eventuell digitalisering av skolan bli kostsam, inte bara inköpet av hundratals läsplattor utan också årliga licenskostnader för varje elev. Många upplever att dagens skolor redan har begränsat med resurser, samtidigt går det inte att stoppa skolan och samhällets digitalisering! Men en idé kan vara att skolan slutar att köpa in den senaste upplagan av läroboken och istället lägger dessa pengar på en digital version!

Alla som har varit i en diskussion, vet att ibland sitter du bara och nickar instämmande eller så sitter du tyst och inte vill lägga dig i eftersom du tror att dina argument inte håller måttet. Kanske förutsätter du att ingen kommer att lyssna eller så vill du bara inte avbryta samtalet för att presentera just din idé! Många känner igen sig i detta resonemang och problemet är att alla inte har möjlighet att uttrycka sin personliga åsikt i muntliga diskussioner. Denna problematik existerar inte bara bland vuxna i lunchrummet utan även bland eleverna i klassrummet!

Därför väljer allt fler skolor att arbeta med blended learning eftersom det skapar möjligheten att föra diskussioner online! Att låta en klass hålla en asynkron diskurs på nätet kan vara fördelaktigt för många studenter som har svårt att ta plats i en vanlig diskussion i klassrummet. Framförallt bör man kombinera de muntliga diskussionerna i klassrummet med de nätbaserade så att alla får säga sitt. För att kunna genomföra dessa nätbaserade diskussioner krävs det att skolan har tillgång till digitala verktyg, till exempel kan man med hjälp av lärplattformen Vklass starta alldeles egna forumtrådar.

Under termin 2010-2011 har det genomförts fem projekt i olika amerikanska skolor där det testats att införa asynkrona diskussioner på nätet som en del av undervisningen. Brunsell Alderton och Lucky Mason-William testade att genomföra projektet på studenter som pluggar till lärare på ett amerikanskt universitet. Chris Crimino och Katherine Theobald testade att införa nätbaserade diskussioner i undervisningen för highschoolelever som läser biologi, Nancy Bryant testade det med en klass i ämnet miljövetenskap och Brandon Fritz i en kurs om geovetenskap. Resultatet av dessa projekt har sedan sammanställt till fyra punkter som beskriver varför nätbaserade diskussioner är fördelaktiga i undervisningen.

#1 Tid för reflektion
I diskussioner som sker muntligt i klassrummet finns det ingen tid för reflektion. I asynkrona diskussioner på nätet får eleven tid att läsa andras tankar och idéer. Det gör att eleven får tillgång till andra synsätt och får nyttig input som sedan kan användas till att utveckla sitt eget tankesätt.

#2 Minskad oro
Många elever är nervösa och oroliga för att slänga sig in i livliga diskussioner eftersom risken för att göra bort sig är stor. Den extra tid som eleverna får vid nätbaserade diskussioner medför att de kan komponera ihop ett svar som de verkligen kan stå för. Chris Criminos undersökning visar tydliga resultat på att det sker en förändring av kulturen i klassrummet. Innan projektet startade och klassen enbart hade face-to-face diskussioner så deltog endast 17% av eleverna i samtalet. Några veckor efter att det nätbaserade diskussionsforumet införts var 72 % av studenterna aktiva i den diskussion som efteråt hölls i klassrummet. Eleverna kände sig förmodligen mer bekväma och självsäkra när de fått tid för reflektion.

#3 Storleken har en betydande roll
Det är viktigt att ha en balans i antalet deltagare i de nätbaserade diskussionerna. För många deltagare gör att diskussionen uppfattas som osammanhängande och diffus medans det med få deltagare blir för livligt. Resultatet av studierna visar att en grupp på 7-10 personer fungerar bäst.

#4 Instruktionerna till diskussionen är viktig
För att få eleverna mer involverade i diskussionsuppgiften bör den vara utformad i rätt format och beröra ett relevant ämne. Ju mer eleven kan om ämnet, desto högre kvalité blir det på inläggen och engagemanget i diskussionen ökar. Undersökningen visade att när studenterna själva fick leda diskussionerna blev det mycket bra samspel mellan dem. När lärarledda diskussioner genomfördes var en del av frågorna öppna, vilket gjorde att elevernas svar var av högre kvalité eftersom de öppna frågorna gav utrymme åt mer genomtänkta svar. När läraren istället valde att ställa en stängd fråga (som hade ett självklart svar) kvävdes diskussionen helt. Så rekommendationerna till lärare som funderar på att implementera denna arbetsmetod är att noga tänka igenom uppgiftens utförande. Blandningen mellan nätbaserad och muntlig diskussion i klassrummet är en användbar undervisningsmetod, dessutom kan den nätbaserade diskussionsuppgiften fungera som ett alternativ till traditionella läxor!

I South Carolina är risken för vattenbrist stor. Detta är ett problem som eleverna på Bryan Coburn's teknikkurs på Northwestern High har försökt lösa. Detta hypotetiska skolprojekt pågick under nästan en hel termin och till hjälp fick de ett bidrag på 500 000 dollar samt tillgång till smartphones och andra digitala verktyg. Skolungdomarnas ambitiösa arbete samt tillgången till digitala redskap resulterade i ett antal innovativa lösningar!

De är oundvikligt att stoppa involveringen av teknologi och Internet i dagens utbildningar. Det finns olika sätt att tillämpa teknik i undervisningen, men projektet som Bryan Coburns elever arbetat med går i linje med en modell kallad " The model classroom". Modellen uppmuntrar eleverna att interagera med digitala eller webbaserade enheter i klassrummet. Tidigare har många lärare till och med förbjudit mobiltelefoner under lektionstid men denna modell förespråkar alltså användning av sådan teknik! Lärarnas uppgift är att ta till vara på den teknik som finns, såsom mobiltelefoner och dess applikationer. Därefter ges eleverna utrymme till att utforska och experimentera med olika digitala verktyg, så att de med dessa slutligen kommer fram till en egen lösning på problemet. Förutom involveringen av teknik står denna modell för att en lärare ska arbeta mer som en mentor för eleven. Det vill säga att man låter eleverna få lära sig på egen hand genom att pröva sig fram, följden blir då att läraren endast behöver stötta och handleda eleverna och bidra med kunskap när det behövs.

I detta projekt skedde undervisningen i ett klassrum som hade tillgång till interaktiva white boards, digitala skärmar, läsplattor och datorer. Dessutom kunde ansvariga lärare bevaka arbetet via smartphones. Det går att konstatera att denna inblandning av teknik stimulerade eleverna och deras förmåga att komma på lösningar angående South Carolinas vattenbrist. Resultatet blev att eleverna presenterade sina efterforskningar och innovativa lösningar i form av avancerade multimedia lösningar, webbaserade portfolier och 3D skisser! Studenter som får tillgång till rätt verktyg under sin utbildning kan med andra ord hjälpa till att lösa världsproblem. Vill därför påpeka hur viktigt det är att de svenska skolorna drar lärdomar av dessa nytänkande projekt och inser möjligheterna med dagens teknologi!