Apples lansering av iBook 2 har lett till förhoppningar om att läsplattorna en dag kommer att ersätta de klassiska läroböckerna! Steve Jobs stora dröm var nämligen att bokmarknaden som omsätter miljontals dollar skulle överföras till en virtuell!

Drömmen om ett klassrum med läsplattor dröjer förmodligen några år innan det blir verklighet, men hoppet finns! Idag köper skolorna in relevanta läroböcker som eleverna sedan får återanvända år efter åt tills de slutligen trillar isär, ett sätt för skolan att hålla nere kostnaderna för utbildningsmaterial.

Men den digitala eran har förändrat skiv- och filmindustrin och förmodligen kommer den så småningom också förändra bokindustrin. För idag äger konsumenterna inte längre en fysisk skiva, de "äger" istället en licens som gör att de kan lyssna på musik eller kolla på film. Spotify är ett exempel på en sådan tjänst. Detta gynnar faktiskt skiv- och filmproducenter eftersom det numera inte existerar någon andrahands marknad på skivor eller filmer!

Men detta medför att den äganderätt du har över en fysisk skiva, inte existerar på samma sätt som ägandet av en virtuell! Det gäller inte bara skivor och filmer utan även digitala läroböcker. Numera lämnas läroboken över till nästa årskull, men för att skolan år efter år ska få tillgång till digitala läroböcker måste de betala en årlig avgift för varje elev! Men som det ser ut just nu så äger skolorna ändå inte licensen eftersom skolan betalar för ett personligt konto för varje elev. Eleven får en egen voucher som gör att de kan ladda ner böckerna till sitt egna iTuneskonto. Så att återanvända digitala böcker går inte i nuläget! Därför kommer en eventuell digitalisering av skolan bli kostsam, inte bara inköpet av hundratals läsplattor utan också årliga licenskostnader för varje elev. Många upplever att dagens skolor redan har begränsat med resurser, samtidigt går det inte att stoppa skolan och samhällets digitalisering! Men en idé kan vara att skolan slutar att köpa in den senaste upplagan av läroboken och istället lägger dessa pengar på en digital version!

Alla som har varit i en diskussion, vet att ibland sitter du bara och nickar instämmande eller så sitter du tyst och inte vill lägga dig i eftersom du tror att dina argument inte håller måttet. Kanske förutsätter du att ingen kommer att lyssna eller så vill du bara inte avbryta samtalet för att presentera just din idé! Många känner igen sig i detta resonemang och problemet är att alla inte har möjlighet att uttrycka sin personliga åsikt i muntliga diskussioner. Denna problematik existerar inte bara bland vuxna i lunchrummet utan även bland eleverna i klassrummet!

Därför väljer allt fler skolor att arbeta med blended learning eftersom det skapar möjligheten att föra diskussioner online! Att låta en klass hålla en asynkron diskurs på nätet kan vara fördelaktigt för många studenter som har svårt att ta plats i en vanlig diskussion i klassrummet. Framförallt bör man kombinera de muntliga diskussionerna i klassrummet med de nätbaserade så att alla får säga sitt. För att kunna genomföra dessa nätbaserade diskussioner krävs det att skolan har tillgång till digitala verktyg, till exempel kan man med hjälp av lärplattformen Vklass starta alldeles egna forumtrådar.

Under termin 2010-2011 har det genomförts fem projekt i olika amerikanska skolor där det testats att införa asynkrona diskussioner på nätet som en del av undervisningen. Brunsell Alderton och Lucky Mason-William testade att genomföra projektet på studenter som pluggar till lärare på ett amerikanskt universitet. Chris Crimino och Katherine Theobald testade att införa nätbaserade diskussioner i undervisningen för highschoolelever som läser biologi, Nancy Bryant testade det med en klass i ämnet miljövetenskap och Brandon Fritz i en kurs om geovetenskap. Resultatet av dessa projekt har sedan sammanställt till fyra punkter som beskriver varför nätbaserade diskussioner är fördelaktiga i undervisningen.

#1 Tid för reflektion
I diskussioner som sker muntligt i klassrummet finns det ingen tid för reflektion. I asynkrona diskussioner på nätet får eleven tid att läsa andras tankar och idéer. Det gör att eleven får tillgång till andra synsätt och får nyttig input som sedan kan användas till att utveckla sitt eget tankesätt.

#2 Minskad oro
Många elever är nervösa och oroliga för att slänga sig in i livliga diskussioner eftersom risken för att göra bort sig är stor. Den extra tid som eleverna får vid nätbaserade diskussioner medför att de kan komponera ihop ett svar som de verkligen kan stå för. Chris Criminos undersökning visar tydliga resultat på att det sker en förändring av kulturen i klassrummet. Innan projektet startade och klassen enbart hade face-to-face diskussioner så deltog endast 17% av eleverna i samtalet. Några veckor efter att det nätbaserade diskussionsforumet införts var 72 % av studenterna aktiva i den diskussion som efteråt hölls i klassrummet. Eleverna kände sig förmodligen mer bekväma och självsäkra när de fått tid för reflektion.

#3 Storleken har en betydande roll
Det är viktigt att ha en balans i antalet deltagare i de nätbaserade diskussionerna. För många deltagare gör att diskussionen uppfattas som osammanhängande och diffus medans det med få deltagare blir för livligt. Resultatet av studierna visar att en grupp på 7-10 personer fungerar bäst.

#4 Instruktionerna till diskussionen är viktig
För att få eleverna mer involverade i diskussionsuppgiften bör den vara utformad i rätt format och beröra ett relevant ämne. Ju mer eleven kan om ämnet, desto högre kvalité blir det på inläggen och engagemanget i diskussionen ökar. Undersökningen visade att när studenterna själva fick leda diskussionerna blev det mycket bra samspel mellan dem. När lärarledda diskussioner genomfördes var en del av frågorna öppna, vilket gjorde att elevernas svar var av högre kvalité eftersom de öppna frågorna gav utrymme åt mer genomtänkta svar. När läraren istället valde att ställa en stängd fråga (som hade ett självklart svar) kvävdes diskussionen helt. Så rekommendationerna till lärare som funderar på att implementera denna arbetsmetod är att noga tänka igenom uppgiftens utförande. Blandningen mellan nätbaserad och muntlig diskussion i klassrummet är en användbar undervisningsmetod, dessutom kan den nätbaserade diskussionsuppgiften fungera som ett alternativ till traditionella läxor!

Hur kan man få föräldrar att bli mer engagerade i sitt barns skolgång? John Halloran har försökt lösa denna problematik genom att skapa en tjänst vid namn Snappschool, den går ut på att veckovis uppdatera föräldrarna om det ämne som eleven undervisas i.

En undersökning som Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) har genomfört konstaterade att elevens prestation förbättras om föräldrarna aktivt engagerar sig i dennes skolgång. Det är med säkerhet många föräldrar som vill veta vad deras barn läser just nu, men det har tidigare inte funnits en smidig lösning för att ta reda på det! Snappschool har löst problematiken genom att föräldrarna får prenumerera på ett mail som kontinuerligt skickas ut varje vecka. Mailet innehåller en sammanfattning av det ämne eleven läser, länkar till relaterade övningar och länkar till en nyhet eller information som ansluter till ämnet i den verkliga världen.

Mailet är dock inte sammansatt av elevens lärare, utan av Snappschools inhyrda lärare. De har baserat sina utskick på den amerikanska" Common Core Standards" som kan liknas vid Sveriges nationella läroplaner. Det gör att veckomailets ämne kan hamna i ofas med vad barnets undervisning handlar om just den veckan, eftersom studietakten kan variera från skola till skola. Snappschool menar att det ändå ger föräldrarna en inblick i vad barnen kommer att lära sig eller har lärt sig under den pågående terminen. Dessutom fungerar mailet som en påminnelse för alla stressade föräldrar så att de kommer ihåg att stötta och motivera barnen i deras skolgång. Snappschool är en tjänst som i nuläget endast är baserad på den amerikanska undervisningen, tjänsten är kostnadsfri de tre första veckorna men därefter tillkommer en mindre avgift.

Hur gör du som lärare för att få föräldrarna mer engagerade i din undervisning? Har du som förälder några tips på hur man kan engagera sig? Berätta gärna mer om denna problematik eller kring tänkbara lösningar i kommentarsfältet nedan!

Föräldrar har en förmåga att framförallt prata om bokstäver, ord och meningar med sina barn. Till exempel att läsa saga för dem vid läggdags eller att under bilfärden be dem läsa vägskyltar eller reklampelare. Men nämner man någonsin siffror, bråkdelar eller decimaler?

Nu har det kommit olika studier som visar att det finns många fördelar med att tala om "matematik" med barnen under deras uppväxt. En av rapporterna är publicerade på Journal of Language and Social Psychology och bygger på inspelat material, där mammor samtalar med sina 20-27 månaders bebisar. Studien visar att de finns en skillnad mellan hur föräldrar pratar med barnet beroende på deras kön, för mamman pratar nämligen dubbelt så ofta om siffror med sonen än om det vore en dotter. I denna ålder tar barnen in omvärldens intryck och de lär sig att ta efter oerhört snabbt. Dessutom bygger barnen upp sin vokabulär och därför är det väldigt viktigt att som förälder tänka på vad man säger. Studien visar att om föräldern talar om siffror i denna period medför detta att barnen får ett ökat intresse för matematik senare i livet!

I en annan studie som publicerades år 2010 i Developmental Psychology användes också inspelade samtal med barn, men denna gång var bebisarna 14- 30 månader gamla. Studien undersökte hur ofta föräldrarna nämnde siffror i samtalet med sitt barn och här kunde konstateras att det skilde sig mycket mellan olika familjer. Vissa barn fick höra sina föräldrar säga siffror cirka 20 gånger per vecka, andra barn fick höra det 1800 gånger! Resultatet av undersökningen visar att "siffersnack" i hemmet gör att barnen har lättare att senare i uppväxten förstå matematiska begrepp som till exempel räknetal eller att komma håg ordningsföljden när de lär sig räkna (ett, två tre…).

Nedan kommer användbara tips på hur en förälder kan implementera siffror i barnens vardag.

- Påpeka för barnet de siffror som finns på vägskyltar, gatunamn eller i skyltfönster.

- Be barnet räkna hur många grönsaker de har på tallriken eller hur många leksaker de har framför sig!

- Använd siffror när du refererar till tid, datum och temperatur. Hur många timmar och minuter det är kvar till läggdags eller hur många grader det är utomhus just nu.

- Med de lite äldre barnen kan man prata om siffror som ofta förekommer i deras fritidsintresse, så som resultat i olika sporter eller viktiga årtal från historien.

I South Carolina är risken för vattenbrist stor. Detta är ett problem som eleverna på Bryan Coburn's teknikkurs på Northwestern High har försökt lösa. Detta hypotetiska skolprojekt pågick under nästan en hel termin och till hjälp fick de ett bidrag på 500 000 dollar samt tillgång till smartphones och andra digitala verktyg. Skolungdomarnas ambitiösa arbete samt tillgången till digitala redskap resulterade i ett antal innovativa lösningar!

De är oundvikligt att stoppa involveringen av teknologi och Internet i dagens utbildningar. Det finns olika sätt att tillämpa teknik i undervisningen, men projektet som Bryan Coburns elever arbetat med går i linje med en modell kallad " The model classroom". Modellen uppmuntrar eleverna att interagera med digitala eller webbaserade enheter i klassrummet. Tidigare har många lärare till och med förbjudit mobiltelefoner under lektionstid men denna modell förespråkar alltså användning av sådan teknik! Lärarnas uppgift är att ta till vara på den teknik som finns, såsom mobiltelefoner och dess applikationer. Därefter ges eleverna utrymme till att utforska och experimentera med olika digitala verktyg, så att de med dessa slutligen kommer fram till en egen lösning på problemet. Förutom involveringen av teknik står denna modell för att en lärare ska arbeta mer som en mentor för eleven. Det vill säga att man låter eleverna få lära sig på egen hand genom att pröva sig fram, följden blir då att läraren endast behöver stötta och handleda eleverna och bidra med kunskap när det behövs.

I detta projekt skedde undervisningen i ett klassrum som hade tillgång till interaktiva white boards, digitala skärmar, läsplattor och datorer. Dessutom kunde ansvariga lärare bevaka arbetet via smartphones. Det går att konstatera att denna inblandning av teknik stimulerade eleverna och deras förmåga att komma på lösningar angående South Carolinas vattenbrist. Resultatet blev att eleverna presenterade sina efterforskningar och innovativa lösningar i form av avancerade multimedia lösningar, webbaserade portfolier och 3D skisser! Studenter som får tillgång till rätt verktyg under sin utbildning kan med andra ord hjälpa till att lösa världsproblem. Vill därför påpeka hur viktigt det är att de svenska skolorna drar lärdomar av dessa nytänkande projekt och inser möjligheterna med dagens teknologi!

Att läsa på universitet eller högskola innebär att mycket av litteraturen är på engelska. Att engelsk litteratur blir källmaterial till uppsatser är självklart då studenterna kan ta hjälp av internet för att nå relevant litteratur från hela världen. Detta medför att plagiat över språkgränserna förekommer. Men inte förrän nu har man presenterat ett sätt att förhindra att denna typ av plagiat.

Idag finns miljontals studenter världen över som utövar engelska i skolan men inte har det som undervisningsspråk. Elevernas litteratur ofta dessutom ofta på engelska, vilket medför att eleverna översätter källornas innehåll. Denna typ av plagiering som sker över språkgränserna har tidigare inte gått att kontrollera. Men Turnitin som är den ledande programvaran för kontroll av plagiat har i år valt att släppa en version som automatiskt kan översätta texter! Med hjälp av denna nätbaserade version kan man numera kontrollera att plagiat över språkgränserna inte sker!

Det har nämligen framkommit ett flertal fall där elever använt sig av engelska källor, som de sedan översatt det redan existerande materialet till sitt språk så att de kan lämna in uppgiften som sin egen. Detta kan bero på att tillgången till Internet i skolan ökar, dagens elever kan med några klick ta del av innehåll från akademiska uppsatser från hela världen.

Denna typ av plagiat kan idag förhindras genom att Turnitin's nya mjukvara finns på tyska, spanska, franska, turkiska, portugisiska, holländska och svenska. Texterna kan sedan översättas till danska, finska, grekiska, ungerska, italienska, polska, tjeckiska och rumänska. Turntin som är den största aktören har en databas med över 200 miljoner uppsatser från studenter! Studenter och lärare kan dessutom vända sig till Turntin för att få hjälp med att granska texter för att minska innehåll som är osjälvständigt och få stöd under skrivprocessen.

Hur hanterar man den allt mer ökade användningen av mobilen på skoltid? Hur arbetar andra skolor med restriktionerna kring mobilanvändandet? Går det ens att ha restriktioner kring detta?

Capital High School i Washington, USA, är en skola som har restriktioner kring mobilanvändandet. Eleverna får endast ha på mobilen före och efter skolan samt under lunchtid. Detta för att lärarna anser att det stör undervisningen med tanke på att eleverna lätt blir distraherade med en mobiltelefon i närheten, vilket medför att de tappar koncentration från skolarbetet.

Att vårt sociala liv håller på att digitaliseras är ett faktum. I en undersökning som genomfördes under 2011 vid namn Cisco Connected World Technology Report frågade man 3000 collagestudenter och yrkesverksamma i 14 länder om deras sociala liv. Svaret blev att två av fem studenter tyckte att deras sociala nätverk på webben är viktigare än att umgås med vännerna i den fysiska världen. Ökningen av digital interaktion påverkar vår vardag och på så vis även vår kultur. En lärare från Capital menar att elevernas ständiga mobilanvändande är respektlöst mot deras omgivning. Att till exempel svara i mobilen när den ringer mitt under ett pågående samtal är i dagens uppkopplande samhälle en handling som är helt accepterad. Den yngre generationen ser inte detta som respektlöst men det räknas av de äldre som ett ouppfostrat beteende.

Clinton Giles som är rektor på Capital menar att han uppskattar den digitala eran men säger samtidigt att det finns en negativ aspekt, speciellt i skolmiljö. Det är att eleverna kan säga vad de vill om vem som helst på webben utan att det medför några komplikationer. Andra menar att det är oroliga för att telefonen skapar ett beroende. Behovet av att ständigt vara tillgänglig och medveten om vad som sker i de sociala nätverken gör att många ofrivilligt är bundna till mobilen. En lärare från Capital berättar om en iakttagelse som hon gjort under en lunchrast. Ett antal elever satt samlade kring ett bord, men istället för att föra en muntlig dialog med deras bordsgranne valde alla kring bordet att sitta med sina mobiltelefoner. En allt vanligare syn på både skolor och arbetsplatser. Det finns både för- och nackdelar med uppkopplingsmöjligheter inom skolmiljö. Vet ni skolor som har restriktioner kring mobilanvändandet i Sverige? Vad har dessa restriktioner för effekter? Berätta gärna om er upplevelse eller åsikt kring dagens mobilanvändande i kommentarsfältet nedan.

Nya programvaror och applikationer är en viktig del i utvecklandet av framtidens samhälle. Dagens etablerade tjänsteutvecklingsföretag besitter hög kompetens och har många innovativa idéer om hur man kan utveckla teknologin, men det som begränsar utvecklandet är tillgången till data. Data som till exempel det nationella adressregistret, väder- eller geografisk data etc. För att få tillgång till dessa register i Sverige kräver staten idag en kostnad. Men allt fler länder i Europa erbjuder denna rådata gratis, Holland släppte till exempel vid årsskiftet sin topografiska fakta helt fri.

Det finns sen i höstas resultat från en finsk forskningsrapport (Elta) som visar att länder som har en låg avgift på geografisk data har stor tillväxt på tjänsteutvecklingsföretag. Enligt Elta är tillväxten hela 15 % högre i länder med låga avgifter på geografisk data. De finns alltså en stark koppling mellan en ökad tillväxt och fri tillgång till myndighetsdata. Sverige är känt för sin innovation inom teknologi.

Men när kommer den svenska regeringen inse att kostnadsfri data främjar landets tillväxt och utveckling? Tyvärr finns det inget konkret svar på den frågan men det finns många som kämpar för att det ska bli lättare att få åtkomst till data som staten innehar. Offentligadata är ett projekt där målsättningarna är att kommuner och myndigheter utan större investeringar och med små resurser ska få tillgång till programvara med öppen källkod (s k API:er), dock inte data som rör integriteten. Offentligadata.se vill bli en plattform som värnar om innovation och samtidigt möjliggör skapandet av tjänster som är till nytta för landets invånare. De har än så länge startat ett register över dataset som utvecklare kan använda sig av, idag finns data som rör arbetslöshet, betyg, kassalikvidet etc.

Ett steg i rätt riktning var när Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen infördes. Lagen som även kallas PSI-regleringen är ett direktiv från Europa Parlamentet. PSI ska skapa förutsättningar för att näringslivet och allmänheten ska få tillgång till offentlig information, detta ska resultera i nya informationsprodukter och tjänster. Förhoppningar om att i framtiden (och med gemensamma krafter) erbjuda kostnadsfri data som täcker utvecklarnas behov är inte ett omöjligt mål, men ett långsiktigt. Allt för att främja Sveriges utveckling av tjänster och produkter som kan vara till nytta för landets befolkning!

Ni är välkomna till Softronic för att vara med och påverka i vilken riktning Vklass ska utvecklas. Agendan för dagen är ännu inte helt spikad men vi vill i god tid informera er om datumet så att ni kan boka in det i er kalender.

Vi har valt att lägga dagen i samband med mässan SETT som anordnas av bland annat Rektorsakademin och Stockholms stad.  SETT är Sveriges motsvarighet till BETT mässan i London.
Mässan går av stapeln 25-26 april. Ni kan läsa mer om mässan på följande adress: http://www.kistamassan.com/events/settdagarna

Era synpunkter är viktiga för oss och för att kunna vara med och påverka utvecklingen av Vklass är det viktigt att ni väljer att delta. Dagen är helt kostnadsfri och från varje organisation föreslås att 2-4 personer kommer.

Anmäl vilka i er organisation som kommer till 08 410 800 22 senast den 10 april.

Preliminär agenda för kundträffen:

9.00 Frukost

9:30 Vår VD Anders Eriksson ger en kort presentation av Softronic och berättar om branschens utmaningar med molntjänster istället för traditionell utveckling och drift.

10.00 Vi guidar er genom nya funktioner i Vklass. Bland annat vår nyutvecklade IUP som vi lagt nästan ett års utveckling på.

11.00 Genomgång av nuvarande utvecklingsplan och förslag som inkommit från kunder.

12.00 Lunch

13.00 Gruppdiskussioner kring utvecklingsplanen. Fler förslag och prioritering av utvecklingspunkterna.

14.10 Fika

14.30 Presentation från grupperna och sammanställning

16.00 Avslut

För er som besöker mässan eller är i Stockholm så kör vi lärarbaren på kvällen den 26:e. En Afterwork för alla som jobbar inom skolan. Separat inbjudan går ut ca en månad innan.

Vänliga hälsningar
Andreas Selling