Ni är välkomna till Softronic för att vara med och påverka i vilken riktning Vklass ska utvecklas. Agendan för dagen är ännu inte helt spikad men vi vill i god tid informera er om datumet så att ni kan boka in det i er kalender.

Vi har valt att lägga dagen i samband med mässan SETT som anordnas av bland annat Rektorsakademin och Stockholms stad.  SETT är Sveriges motsvarighet till BETT mässan i London.
Mässan går av stapeln 25-26 april. Ni kan läsa mer om mässan på följande adress: http://www.kistamassan.com/events/settdagarna

Era synpunkter är viktiga för oss och för att kunna vara med och påverka utvecklingen av Vklass är det viktigt att ni väljer att delta. Dagen är helt kostnadsfri och från varje organisation föreslås att 2-4 personer kommer.

Anmäl vilka i er organisation som kommer till 08 410 800 22 senast den 10 april.

Preliminär agenda för kundträffen:

9.00 Frukost

9:30 Vår VD Anders Eriksson ger en kort presentation av Softronic och berättar om branschens utmaningar med molntjänster istället för traditionell utveckling och drift.

10.00 Vi guidar er genom nya funktioner i Vklass. Bland annat vår nyutvecklade IUP som vi lagt nästan ett års utveckling på.

11.00 Genomgång av nuvarande utvecklingsplan och förslag som inkommit från kunder.

12.00 Lunch

13.00 Gruppdiskussioner kring utvecklingsplanen. Fler förslag och prioritering av utvecklingspunkterna.

14.10 Fika

14.30 Presentation från grupperna och sammanställning

16.00 Avslut

För er som besöker mässan eller är i Stockholm så kör vi lärarbaren på kvällen den 26:e. En Afterwork för alla som jobbar inom skolan. Separat inbjudan går ut ca en månad innan.

Vänliga hälsningar
Andreas Selling

Den danska regeringen insåg redan 2009 behovet av en IT strategi för landets alla skolor, skolorna ansågs då vara en viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Men istället prioriterades införandet av ämnesplaner samt upprustning av landets skolor. Först i augusti 2011 presenterade regeringen en IT-strategi vid namn En digital folkeskole. Strategin innebär bland annat en investering i olika satsningar som kan förbättra och effektivera de danska skolorna. Fram till 2015 kommer de att totalt lägga 1,5 miljarder danska kronor på utvecklingen av IT i skolan, utöver den summan kommer landets kommuner också att få bidra.

I en tidigare artikel skrev vi om Finlands elever som enligt en undersökning är bland de bästa i världen, med andra ord har grannlandet i öst en väl fungerande skolreform. Nu vill Danmarks regering att de danska eleverna ska vara med och slåss i toppen, målsättningen med denna strategi är att de danska eleverna ska vara bland de bästa i världen år 2020. För att nå dit är regeringen medveten om att digitaliseringen är en viktig del som kommer förbättra undervisningen eftersom den blir mer flexibel och anpassad efter elevens behov. Strategins syfte är också att stödja en ny typ av lärande, då målet är att lärarna involverar mer IT i undervisningen vilket leder till en ny undervisningskultur. Digitaliseringen ska även leda till att eleverna lär sig att kritiskt granska innehåll på webben, men även lära sig att kommunicera där.

Strategin ska dels bidra till inköp av digitala läromedel och resurser. Regeringens målsättning är att varje elev ska ha en egen dator senast år 2014. En av strategins satsningar kommer att påskynda utvecklingen av användarvänliga plattformar eller kanaler. Detta ska leda till att de digitala läromedlen förenklas och förbättras, en utveckling som regeringen vill ska ske redan i år. I strategin står det också att alla skolor ska ha trådlöst nätverk som är stabilt, helst utan störningar så att det inte påverkar undervisningen. Målet är nämligen att de nationella proven ska skrivas över nätet. Att prov blir webbaserade skapar möjligheter till att förändra provens upplägg, regeringen vill nämligen se en utveckling av provens form.

Regeringen vill att både elever, föräldrar och lärare ska vara medvetna om att det finns ett tydligt mål med användningen av de digitala läromedlen. Därför kommer dessa mål gå att läsa via nätet för att alla iblandade ska ha tillgång till den informationen. Regeringen poängterar att användningen av dessa digitala hjälpmedel ska utmynna i både ämnesmässig, pedagogisk och ekonomisk vinst. Slutligen vill regeringen att en del av strategin ska vara fokuserad på forskning kring IT i skolan, hur lärandet och undervisningen kan utvecklas till det bättre med hjälp av teknologi. Målsättningen är också att några utvalda lärarutbildningar i Danmark ska rikta in sig på IT-baserad undervisning så att yrkesgruppen kan följa med i den snabba utvecklingen av skolan. Det var en kort sammanfattning av Danmarks digitala strategi för skolan, om du önskar läsa hela artikeln finns den länkad här: En digital folkeskole.

Facebook har 800 miljoner aktiva användare världen över, varav över 4,5 miljoner användare bara i Sverige! Hälften av Sveriges invånare är alltså aktiva i detta globala nätverk! Facebook är en kommunikationskanal som kräver ständiga uppdateringar och engagemang från användaren och har blivit en del av många människors vardag. Men varför använder vi egentligen Facebook? I detta inlägg kommer vi att diskutera vilka orsaker som kan ligga till grund för vår generations ständiga närvaro i sociala medier.

En studie som presenterades under hösten 2011 har undersökt varför vi människor vill delta i detta digitala mötesrum som dagligen uppdateras med statusuppdateringar, bilder och länkar. Studien menar att det finns två mänskliga behov som dessa sociala nätverk fyller, nämligen känslan av tillhörighet och behovet av att presentera sig själv. Att känna tillhörighet och att få presentera sig själv går under det vi kallar för sociala behov och är en av människans mest grundläggande behov. Det är den främsta orsaken till deltagandet i Facebook men det finns också kulturella och sociodemografiska faktorer som påverkar användandet. I studien resultat ser man en tendens till att kvinnor och etniska minoriteter är mer aktiva än män och kaukasoider. I denna studie hittade man även skillnader mellan kollektivistiska och individualistiska kulturer i hur man använder sig av Facebook. Den individualistiska kulturen menar att prestationer och framgång är av betydelse, medan den kollektivistiska kulturen fokuserar mer på att förena och skapa harmoni i en grupp. Skillnaden mellan dessa kulturer på Facebook är att den användare som tillhör den individualistiska kulturen är mer benägen till att dela med sig av privat information på Facebook. De diskuterar och delar oftare med sig av kontroversiella ämnen än vad Facebookanvändaren från den kollektivistiska kulturen gör.

En annan intressant företeelse är huruvida en person framställs på nätet. Kan personens specifika egenskaper skildras på deras personliga profil på Facebook? Det finns andra studier som bekräftar att en persons beteende ser i stort sett likadant ut, både offline och online. Det vill säga att personer som är utåtriktade i "verkligheten" har många vänner och starkt engagemang även på deras Facebookprofil.

Många blir nyfikna på hur stort inflytande digitala nätverk har på vårt sociala liv och hur det påverkar vår vardag. En del har gjort ett så kallat socialt experiment då de uteslutit Facebook under en bestämd tidsperiod. Till exempel har Sim Laird skrivit en läsvärd artikel om vilka effekter ett halvår utan Facebook gav.

Massachusetts Institute of Technology, MIT, är ett amerikanskt universitet som vill lägga sig i framkant när det gäller kostnadsfria och webbaserade utbildningar, nyheten om att de skapar en unik typ av lärande har nu spritt sig världen över.

I slutet av december kom nyheten om att MIT, Massachusetts Institute of Technology, kommer att erbjuda en kostnadsfri collage utbildning, som inte styrs av akademiska prestationer eller tidigare meriter. Den nya utbildningen heter MITx och är helt webb-baserad, för att studenter från hela världen ska kunna ta del av MIT:s kursutbud. De som väljer att gå dessa kurser kommer dock inte få en MIT examen, men däremot ett intyg på att man genomfört webbaserade kurser.

Den nya online plattformen kommer att bygga vidare på MIT:s befintliga plattform som heter OCV som är en väl fungerande plattform med tanke på att den har 100 miljoner studenter samt innehåller kursmaterial till flera tusentals kurser. Den nya plattformen fokuserar mer på interaktivt lärande än den befintliga. På plattformen kommer man att ha möjlighet till brainstorming, diskussioner mellan studenter samt kunna ställa frågor till andra användare. Den nya plattformen erbjuder även webbaserade laborationer samt självvärdering. Det finns förhoppningar om att systemet i framtiden kan kontrollera studenternas och fakultetens intressen och därefter skräddarsy kurser, så att man kan få en personligare utbildning. Precis som OCV kommer MITx plattformen erhålla läromedel kostnadsfritt, för alla som vill runt om i världen. Dock kommer det finnas en intagningsprocess men den är inte baserad på akademiska meriter. Redan till våren 2012 planerar MIT att lansera en första version av MITx. När den grundläggande stukturen för systemet är fastställt är tanken att lansera en open-source software så att andra universitet kan ta del av plattformen, dessutom kan andra intresserade personer bidra till att förbättra plattformens upplägg.

Detta utbildningsupplägg är unikt i USA eftersom de inte har en kostnadsfri skolreform, detta öppnar upp möjligheter för de individer som inte har ekonomiska resurser att vidareutbilda sig. Om ni vill veta mer om det amerikanska skolsystemet och dess egenskaper diskuteras det i ett av bloggens tidigare inlägg.

Många anser att det amerikanska skolsystemet behöver genomgå en förändring. För att finna inspiration till denna utveckling har de riktat blickarna mot västvärlden och funnit att Finland är en nation som har en väl fungerande skolreform. Under 2000-talet har Finlands nationella skolsystem prisats, detta tack vare att deras elever rankats till de bästa i världen!

Finlands skolreform har hyllats för sitt resultat i den globala studien vid namn PISA. En studie som genomförs var tredje år undersöker 15 åringars kunskaper i ämnen som matematik, teknik och läsförståelse. Studien genomförs av Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) och den allra senaste studien presenterades år 2009. De finska studenterna har i de tre senaste studierna rankats bland de bästa i världen, de har hållit jämna steg med studenter ifrån Shanghai i Kina. I resultatet från 2009 fick dock finländarna se sig besegrade av mångmiljonstaden Shanghai. Trots att de båda ländernas prestationer är likvärdiga, finns det dock stora skillnader i nationernas inlärningsmetoder. Den stereotypa undervisningen i Kina består av långa och intensiva skoldagar för eleverna med mycket repetitioner och memorering. Till skillnad mot i Finland där man har kortare dagar och använder sig av mer kreativa inlärningsmetoder. Finlands skolreform har efter bra resultat i PISA undersökningen fått global uppmärksamhet, utländska delegationer från hela världen besöker Finlands utbildningsansvariga för att få en djupare inblick i deras framgångrika utbildningsmetoder.

Pasi Sahlberg som är Director of the Finnish Ministry of Education's Center for International Mobility uppskattar nationens framgångar och har även skrivit en bok som heter Finnish Lessons: What Can the World Learn from Educational Change in Finland? Pasi är en erkänd föreläsare och han har nyligen presenterat Finlands metoder och synsätt på skolgången för elever och lärare i amerikanska skolor. Pasi Sahlberg menar att det är svårt att få amerikanarna att förstå den finska skolreformen, eftersom skillnaderna mellan de olika reformerna är stora. Frågorna som dykt upp under hans föreläsningar är till exempel, hur lärarna i Finland kan ha kontroll över elevernas inlärning om man inte testar dem oftare? Hur man motiverar lärarna till att prestera utan att locka med förhöjd lön? Pasi förklarar att en av många skillnader gentemot USA är att man i Finland inte har några standardiserade tester. Enda tillfället då man tar hjälp av ett prov för att betygsätta eleverna är det nationella provet som är under gymnasiets sista år. Pasi menar att betyg på eleven kan man få fram ändå, nämligen att lärarna utbildas till att bedöma eleverna i klassrummet med hjälp av tester som läraren själv skapar. Bedömningen från varje enskild lärare presenteras sedan för eleven i slutet av terminen i form av en rapport. För Pasi är det en självklarhet att Finlands lärare har en magisterutbildning och att de arbetande lärarna får ta en hel del ansvar samt har rätt till en rimlig lön. Om lärare skulle missköta sitt arbete är det upp till rektorn att uppmärksamma detta och se till att det åtgärdas. Detta är något som skiljer sig mot den amerikanska reformen, då de ekonomiska aspekterna ofta har stort inflytande på lärarnas prestationer.

Enligt Pasi är de största skillnaderna mellan den amerikanska och finska skolan, tävlandet! Tävlandet är befäst i den amerikanska kulturen, de finns topplistor på de bästa skolorna i landet och på de bästa lärarna. Till skillnad mot amerikanarna så känner finländarna sig obekväma med att ständigt tävla. "Real winners do not compete" skriver Samuli Puronen i Pasis bok om det finska skolsystemet. Att minska fokuseringen på tävlandet skulle förmodligen gynna det amerikanska skolsystemet, kanske bör de implementera Finlands mer jämlika tillvägagångssätt? Inte bara amerikanerna kan dra lärdomar av Finlands framgångsreform, Sverige kan med säkerhet också inspireras av sitt grannland i öst!

Nyheten om att Apple kommer att hålla ett lanseringsevent i slutet av januari har gjort att världens medier spekulerar i vilken nyhet som kommer att presenteras. Apples evenemang skapar alltid stor uppståndelse bland världens teknikintresserade, det diskuteras och spekuleras på bloggar, forum och i nyhetsmedier. Men denna gång verkar inte Apple lansering vara en hårdvara, spekulationerna lutar nämligen åt att eventet handlar om digitala publikationer och då med fokus på läroböcker. Vissa anar att Apple kommer presentera en utveckling av iBookstore, som idag är deras befintliga plattform för e-böcker. Andra har förhoppningar om att iTunes University ska utvecklas, de tillhandahåller idag språklektioner, ljudböcker och filmer men har utvecklingsmöjligheter. 

De finns en del källor som menar att Apple den senaste månaden filmat korta intervjuer med högt uppsatta inom olika förlag av läroböcker. Det påstås att syftet med intervjuerna var att skapa PR material till lanseringen av Apples nya produkt eller tjänst. Det som även styrker dessa spekulationer är att Walter Isaacson som är författaren till Steve Jobs biografi, ska ha sagt att Steves fokus den sista tiden i livet låg på att revolutionera läroböcker.

Enligt Isaacson:

"His idea was to hire great textbook writers to create digital versions, and make them a feature of the iPad. In addition, he held meetings with major publishers, such as Pearson Education, about partnering with Apple."

Ett argument som även talar för att detta event kommer handla om publikationer är nämligen att eventet hålls i New York City och inte i Silicon Valley. Dels för att Apples marknadsföring och publikationsavdelningar är baserad i New York City men också för att många inflytelserika aktörer på förlagsmarknaden finns representerade där. 

Spekulationerna kommer att fortskrida fram till eventet hålls i slutet av januari, så det är bara att följa med i dem eller vänta!

Teknologin är ett hjälpmedel för dagens utbildningar, men vad finns det egentligen för möjligheter? Vissa ställer sig frågan om de ska använda sig av digitala verktyg. Men de som kommit över den tröskeln och beslutat sig för att implementera teknologi, vet ofta inte hur de ska gå till väga! Denna artikel presenterar fyra tänkbara tillvägagångssätt som kan användas vid lärande.

1. Språkinlärning via Skype
Tack vare internet kan vi kommunicera med personer världen över, men språket är avgörande för en dialog. Förutom engelskan har många svenskar önskan om att lära sig fler språk och numera finns det sajter som kan hjälpa till att utvidga språkkunskaperna, nämligen att lära ut grunderna i ett nytt språk. Till exempel sajten Glovico.org och i denna film sammanfattas deras verksamhet, http://youtu.be/DoTwd5M5HHQ. Denna sida gör det möjligt att hitta en personlig "språklärare" från ett annat land, undervisningen består av videolektioner via Skype. Dessa samtal gör att man dels får ta del av "lärarens" härkomst och kultur samt lära sig språket från en person som har det som modersmål. Andra fördelar är att man får en social interaktion med en gång och detta kan förenkla inlärningen. Så numera kan ett kulturutbyte ske framför datorskärmen!

2. Visualisera mera!
Att visualisera svårigheter för eleverna i form av skisser på klassrummets whiteboardtavla är en undervisningsmetod som funnits länge! Dessa skisser är en bra metod eftersom det gör det mer konkret och begripligt för eleverna. Men om man vill applicera teknologin på undervisningen kan man istället välja att visualisera det med hjälp av bilder, filmklipp eller läsplattor. Varför inte illustrera ett experiment i naturvetenskapen med hjälp av en egenproducerad film, då även kan eleverna kan ta del av filmprocessen! Lätthanterliga filmredigeringsprogram finns det gott om och en mobilkamera räcker för att det ska bli en lärorik och attraktiv visualisering.

3. Digitala böcker
E- böcker finns idag i viss utsträckning, men bör implementeras mer i dagens utbildningar. Det innebär att böckerna finns i PDF format och kan läsas på datorer, telefon eller läsplatta. Detta tillgängliggör skolans litteratur för både lärare och elever, så numera behöver man inte besöka biblioteket för att hitta lämpliga böcker!

4. Lärorika spel
Det finns även spel som är gjorda för att man ska sätta sig in i en yrkesroll, för att få en djupare förståelse för hur arbetet rent praktiskt kan genomföras. Till exempel inom yrken som ingenjör, journalist m.m. The Epistemic Games Group är ett företag som utvecklar dessa spel, kolla gärna på videoklippet för se hur dessa spel fungerar! http://youtu.be/x8bxyud9264

Hur kan Vklass lärplattform vara till hjälp vid utövandet av utbildningsmetoden Blended learning?

Blended Learning är ett begrepp som används flitigt i diskussioner kring skolans utveckling. Detta för att många skolor idag väljer att kombinera fysisk närvaro i klassrummet med digital interaktion och denna metod kallas alltså för blended learning. Graden av inblandning utav digitala hjälpmedel kan variera, men grundtanken är att den fysiska undervisningen ska kompletteras med den digitala. Denna mix av utlärningsmetoder effektiviserar många skolors arbete. För att kunna genomföra undervisning som bygger på Blended learnings principen är det nödvändigt med en digital plattform. Vklass är en användarvänlig lärplattform som har många av de egenskaper som behövs för att skapa en effektiv studiemiljö.

Blended learning bygger även på öppenhet mellan alla inblandade parter och Vklass skapar möjligheter till interaktion mellan skolans alla enheter. Möjligheter till dialog skapas genom Vklass nätbaserade meddelandehantering, forumet eller via sms. Detta skapar oändligt med kommunikationskanaler och att kommunicera är en viktig del i skolans dagliga arbete. Meddelandekonversationer eller sms- avisering mellan lärare och elev är ett exempel på lätthanterligt verktyg som kan användas till att handleda eleverna mer flexibelt än tidigare. Detta gör även att handledningen går att anpassa efter varje specifik elev eftersom alla elever har olika behov. Även kollegor emellan kan detta användas för att skapa en flexiblare och mer effektivare arbetsplats. Att lärarnas lektionsplanering är förlagd digitalt är ytterligare ett användbart verktyg i Vklass som underlättar arbetet. Det finns möjlighet för lärarna att ändra, ta bort eller lägga till lektioner ur schemat och detta kan alla inblandade få information om direkt.

En diskussion under lektionstid (liknande ett seminarium) kan istället förläggas som en tråd på Vklass forum, detta öppnar upp den trångsynta bilden av att undervisning endast bör ske i ett klassrum. Detta skapar nya möjligheter till inlärning. Till exempel kan läraren tillsammans med eleverna vara uppkopplade och diskuterar ett ämne genom att skapa en ny tråd på forumet, vilket kan leda till att alla elever kan och vågar delta i diskussionerna!

Tack vare dagens teknik finns det olika sätt att använda metoden blended learning, undervisning kan ske i virtuella klassrum, i videosändningar och i 3D spel m.m. Tekniken existerar idag, det är bara kreativiteten som sätter stopp för inblandningen av digitala verktyg i undervisningen! Har er skola eller utbildning använt er av metoden blended learning? Redogör gärna i kommentarsfältet nedan på vilket sätt ni gjorde och vilka effekter det gav!

Kan Angry Birds framgångsfaktorer appliceras på dagens utbildningar? Efter en analys av detta populära spel kan vi dra några lärdomar som kan användas vid skolornas utformande av inlärningsprocesser.

Alla kan spela Angry Birds. Spelet är en av Appstores mest nedladdade, det är enkelt och roligt och dessutom kan man underhålla sig i timmar! Som nybörjare lär man sig snabbt hur man ska agera för att få höga poäng och med lite träning når du snart en ny nivå. Spelets inlärningskurva börjar på en låg punkt och därefter stiger nivån successivt och vid ett skede så toppar kurvan. Ett genialt spelupplägg av Angry Birds utvecklare. Att i början av spelet fokusera på enkelheten och att svårighetsgraden sedan kontinuerligt höjs, till slut används timing som en avgörande faktor för framgång.

Om man däremot tittar på skolans inlärningskurva utgår man ifrån en punkt, då man startar med grundläggande kunskaper och därefter sker en stadig ökning då eleverna lär sig hantera uppgifter, inlämningar och så vidare. Men precis som i Angry Birds inlärningskurva behövs en hög topp, att vid precis rätt tidpunkt utmana eleverna så att de kan nå nya höjder i inlärningen! Men man bör försäkra sig om att uppgiften inte är för svår, tanken är att de ska vara en morot och inte en ouppnåelig uppgift. För detta ska generera motivation hos eleverna. Att göra undervisningen rolig och enkel till en början är nyckeln till att väcka elevernas intresse. För om eleverna upplever en svår och trög början tryter lätt deras intresse och de ger upp. Av exakt samma orsaker slutar du att spela ett spel eller så väljer du att avinstallerar det!

Korrigering av misstag

Många elever blir stressade och tappar självförtroendet om de inte klarar av de uppgifter som de blir tilldelade i skolan. Många elever har en rädsla för att misslyckats och detta kan begränsa deras fortsatta inlärning. Man kan jämföra det med hur en spelare i Angry Birds hanterar sina misstag. För det första sker det inte under press! Man kan i lugn och ro förbereda sig till nästa omgång, dessutom är den senaste spelomgången kvar på skärmen så att du kan beakta felet och försöka förbättra dig till nästa försök. I skolan är det vanligt att eleverna får sina prov rättade och att läraren nämner rätt svar. Dock frågar man sig sällan hur eleven tänkte och tempot är så högt att eleverna rusar vidare utan att reflektera över sitt misslyckande.

Alla har någon gång ställt sig frågan, hur kunde detta ha varit så svårt? Efter att man avverkat en nivå är det svårt att förstå att det som numera är lätt, upplevdes som svårt förut. Du mår bra när detta sker och den känslan är syftet med inlärningen, eftersom framstegen håller dig motiverad.

Att de små arga fåglarna är söta är inget snack om saken, det sägs att spelets framgångar beror på den genomtänkta visuella grafiken. Vilket sannerligen är ännu en lärdom att överföra till skolans utbildningsmaterial. Att skolan satsar på moderna läromedel som visuellt attraherar eleverna är oerhört viktig faktor. För spelets framgångsfaktorer vill väl även dagens skolor ha? Tänk om en utbildning kunde vara tilltalande, beroendeframkallande och riktigt uppskattad av eleverna!

Har du aldrig spelat Angry Birds finns det att ladda ner som en applikation på Android Market eller Appstore.